Något för Sven Otto Littorin att fundera över



Om det är något italienarna har specialiserat sig inom så är det att skapa sysselsättning för gemene man utifrån till synes ingenting. De är riktigt fantasifulla. T ex damen på Myndigheten för diverse koder som jag tidigare berättat om som får lön för att trycka på knappen på nummerlappsmaskinen åt dig. Vem hade kommit på det i Sverige?

Ett annat exempel är datasalen här på skolan. Om du ska skriva ut något vore det ju alldeles för enkelt att trycka på "print" och gå och hämta utskriften i skrivaren som står fem meter bort. Nej, varför inte skapa en tjänst här? "Jo det gör vi" måste någon av arbetsmarknadsministerns underhuggare har tänk, och dessutom gjort slag i saken. Därför måste man här, efter att ha tryckt på utskriftsknappen, gå fram till en liten kub mitt i datasalen där det sitter växelvis en till två snubbar som "jobbar", uppge din personliga kod till dem genom en liten lucka varefter de tittar igenom en lista på sina datorer och klickar "ok" när det hittat ditt nummer. skickas utskriften till skrivaren. Men det är inte slut där. Nej, då tar deras andra arbetsuppgift vid. Det finns nämligen inga papper i skrivaren och därför kommer det ut ur sin lilla kub, lägger i det exakta antalet papper som behövs för utskriften och sen kan du äntligen få din utskrift.

Men jag förstår dem, man måste ju ha ett arbete för att kunna strejka och de gillar de att göra. För mig som inte har full koll på lokalnyheterna framstår det som att det utbryter spontanstrejk lite då och då, men det är alltid oklart vilka som egentligen går ut på strejk och inte. Den mest intressanta strejken hittills var dock i måndags då vi fick veta att lektionen var nedkortad med en timme för att "idag utbryter strejk i tunnelbanan och den kommer att sluta gå kl 16.30". Det är bara det att tunnelbanan är automatiserad och körs utan förare. Che?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0