dolcefarniente

Första veckan av terminen är precis avklarad. Den var intensiv kan man säga. Det började med att Mr Design här på skolan, den ansarige för kursen och högsta hönset inom industridesign i regionen, proklamerade att vi skulle plocka isär, analysera och remontera en hushållsapparat på en vecka. "Dead line på fredag, se till att bli klara, annars..." sa han och gjorde en rörelse som betyder att jordelivet är slut. Eller i alla fall att vi inte får fortsätta på kursen. Gah!

Det visade sig att min grupp fått en gasspis till förfogande (kostnad 14 000 kr, varsågod att massakrera) och genast satte en italienare med möjlig bokstavskombination igång att skruva isär den och vägrade att släppa skruvmejseln. Vi andra fick mest fungera som hejarklack och dokumentera demonteringen så gott det gick. Men vi hann i alla fall, tack och lov, och alla fick fortsätta kursen.

En annan kurs som startade handlar om materialens historia. Den leds av en skvatt galen lärare som verkar ha minne som en guldfisk eftersom han upprepar samma sak tio tusen gånger och har ett engelsk uttal som får Rinkebysvenska att låta som rikssvenska. Men det är kul. Det gör lektionerna lite roligare och ännu mer spännande när man sitter och försöker förså vad han menar med "you have the höört" och inser, efter att han tagit upp en klump sörjig jord att han menar "dirt". Han ville även att vår kurs skulle gå under arbetsnamnet "Eat drink man hooman" efter en film av Ang Lee.


Vad han egentligen menade med det är fortfarande mycket oklart. Det enda jag vet är hur man uttalar det på kinesiska eftersom han ägnade en halvtimme av lektionen åt att få våra kinesiska kursare att lära honom titeln på orginalspråket. Han verkar ha ett schysst jobb. Dessutom är han otroligt produktiv, hela kursen har en egen blogg, en av ett 15-tal som han skriver. Där ser man, ligger lite i lä...