dolcefarniente

Det är lite som att vara på långsemester här ibland. Först är det lyxigt och härligt att äta allt gott som finns att tillstå men efterhand börjar man så smått att längta efter det gamla vanliga igen. Riktigt så långt har det inte gott att jag börjat sukta efter Kalles eller köttbullar men nåt litet fiberbestrött att äta på morgonen vore inte helt fel efter en månad av vitt bröd och Nutella. Nog för att det är bland det bästa som skänkts från ovan men det räcker ungefär ut till hissen innan magen börjar kurra igen, och i detta land infaller lunchtimmen lite flytade mellan ett och två... Har varit runt på diverse panetterior och frågat om de har nåt con integrali men där pekar de alltid på samma sorts fnöskiga bröd som ser ut att kunna smula sönder bara genom att man tittar på dem, medan de kan baka ciabatta som är saftiga och sega så att bästa Hubbabubba skulle kunna bli grönt av avund.

Tyvärr är det inte mycket bättre på fling-avdelningen heller: chokladdränkta sockerbitar kanderade i honung. Kan innehålla spår av majs. Det syns att italienarnas huvudsakliga frukost - om det överhuvud taget tar mer än en caffè och en tidning på morgonen- består av kakor. Till och med kom-i-form-flingorna har socker som andraingrediens. Återigen, i början kunde man inte varit lyckligare om man hamnat i Wiliy Wonkas chokladfabrik men efter en månad av att ha varit konstant hög på socker börjar snålvattnet snarare rinna vid tanken på rågbröd och fullkorn. Var är dansken när man behöver honom?

Men! Det finns hopp. Jag har sett folk stryka omkring med Lidl-påsar lite här och var. Tyskarna brukar inte vara sämre de än danskarna på att baka bröd som duger i strid. Detta ska utforskas.


Garanterat fritt från fullkorn.